torsdag 20 september 2012

Osannolikt omdömeslöst från samhällets företrädare

Justitierådet Göran Lambertz, domare i Högsta Domstolen, börjar bli en följetong i medierna. Med sin förmåga att aldrig ge sig så länge han kan få sista ordet. Nu har Expressen begärt ut Lambertz mejlkorrespondens. Mejlen till och från Högsta Domstolen är ju offentliga. Vi som jobbar inom staten vet att använda privat mejladress för sådant vi inte vill behöva sekretessgranska eller lämna ut till granskande journalister. Särskilt när det är privata saker vi ägnar oss åt. Det har tydligen inte Lambertz, tidigare statsanställda Christer van der Kwast, åklagare, och Claes Borgström, advokat, samt pensionerade polisen Seppo Pentinen begripit. Nej, dom pladdrar på, bröder emellan, och undertecknar mejl med "Bästa" och förnamn. Först sedan mejl-korrespondensen offentliggjorts har Lambertz bestämt att i fortsättningen använder han sin privata mejlbox för sådan här korrespondens och avgör själv från mejl till mejl vad som ska vara offentlig handling eller inte. Ska vi gissa att det är ganska få handlingar? 

I Svenska Dagbladet läser jag följande passus i mejl från Lambertz till någon av ovanstående av samhällets företrädare.


"Så småningom tänker jag skriva en eller flera artiklar av detta slag, där jag gör upp med alla förståsigpåare som har dragit tokiga slutsatser. Jag tänker inte anmoda dem att be om ursäkt, det får de försöka förstå själva. Men jäklar vad jag skulle vara upprörd om jag vore ni tre. Jag försäkrar att jag är rejält upprörd å era vägnar."
Skriver alltså domaren i Högsta Domstolen. Före detta justitiekanslern som i denna roll granskat domarna i fallet Quick och kommit fram till att de han nu mejlar med har gjort ett utomordentligt gott arbete. Göran Lambertz är så upprörd å deras vägnar att han är beredd att sätta hela sin heder i pant för deras skull. Påhejad av den nu frikände Sture Bergwalls advokat. (!) När Göran Lambertz med hjälp av åklagaren och utredaren i fallet lyckas sätta ihop motargument (som senare åter blir söndersmulade) då får han mejl från vännen Claes Borgström som tackar för artikeln och framför sina "Bästa"-hälsningar. Så här skriver f d JämO och målsägandebiträdet i Assangefallet till Lambertz:


"Jag hörde också diskussionen mellan dig och Jenny (minns inte hennes efternamn) i Studio Ett. Hon tappade mycket trovärdighet både på sin aggressivitet och sitt krav på att betraktas som den som vet sanningen."
Jenny är Jenny Küttim, framlidne Hannes Råstams researcher som gjorde bra ifrån sig när hon nu ensam får försvara vad hon och Råstam kommit fram till i sina granskningar av fallet Quick. Jag skulle nog säga att 30-åriga Küttim är avsevärt mycket mer insatt i hela ärendet än Göran Lambertz och, verkar det som, även Claes Borgström. Sådant kan ju lätt upplevas som aggressivt av äldre män. Borgström går vidare i sitt mejl och frågar sin vän om Leif GW Persson (av Seppo Pentinen kallad "Grovt Wilseledande Persson") var nykter i en debatt mot Lambertz. Sture Bergwalls advokat, som skulle försvara honom i rätten, sitter alltså nu, när klienten friats i alla utom två fall som fortfarande inte behandlats, och hejar på de få som fortfarande tror på Bergwalls SKULD. Han har inga förslag till förändringar i artikeln där Lambertz påstår att Bergwall i själva verket är skyldig till det han frikänts från. Det är anmärkningsvärt utöver det vanliga.

Denna soppa blir allt värre. Man skulle ju kunna tänkt sig att åtminstone Borgström kört med "inga kommentarer" och att Lambertz hänvisat till sin tidigare granskning och därefter höll tyst. Men det är uppenbart att de två är alltför känslomässigt och vänskapligt involverade i det här för att tiga. Van der Kwast, som i och med friandena av Bergwall, fått ett minst sagt uselt eftermäle som länsåklagare, och Pentinen, som anklagas för att ha planterat bevis hos Bergwall för att denne skulle ha lättare att erkänna, har ju all anledning att försvara sig. Men varför Lambertz ger sig in i det här kan nog bara förklaras med en mix av narcissism, vänskapskorruption och extremt dåligt omdöme.

Inga kommentarer: