Det var ett tag sen. På nåt sätt har jag börjat sammanfatta mitt tyckande i kortare uppdateringar på Facebook. Men ibland räcker det inte till. Som i diskussionen kring vad som egentligen hände vid skjutningen i Husby. Eller i debatten om "Thomas Quick - seriemördaren". Eller i frågan om könskvotering.
Vi börjar med det senaste, kvoteringsdebatten, som aktualiserades i morse genom en ledarartikel signerad Ivar Arpi på SvD. Arpi oroar sig för att kvotering inte leder till något gott, i själva verket leder det till samarbetssvårigheter. Om brandkåren t ex rekryterar kvinnor och invandrare (genom att sänka sina krav i rekryteringsprocessen) blir de vita männen som redan jobbar där ledsna, för kvinnorna och invandrarna förstör den fina stämning som fanns tidigare. (Ja, vi har ju alla sett Nilecity, hur skulle det sett ut om kvinnor fått vara med där!?) På Twitter får Arpi förklara sig. Han säger att han inte alls tror att kvinnor och invandrare försämrar en arbetsplats men att kvotering gör det. Det är ju bara den lilla detaljen att utan kvotering skulle varken kvinnor eller invandrare finnas på just den här arbetsplatsen. Därför att den redan är kvoterad, därför att kraven är satta utifrån en norm som bara passar vissa människor, snarare än utifrån de krav som ställs på yrket idag. Brandkåren släcker fortfarande bränder och bär tunga slangar, men inte hela tiden. (Och nej, jag tänker inte upplåta kommentarsfältet till en diskussion om att "jag blir hellre räddad av en stor, stark man", så spara er energi till annat.)
Så, om vissa delar av arbetsmarknaden är väldigt könade, ska vi då bara sitta och vänta tills männen på brandstationen en vacker dag (that will be the day) kommer på att shit, vi ska nog ha lite brudar och blattar här på stationen! Arpi, tycks tycka det. Vi, d v s kvinnor och invandrade personer, har tid att vänta på att så sker. Sa den manlige ledarskribenten.
Sen en annan sak, den forskare som Arpi hänvisar till, som kommit fram till att kvotering skapar trist stämning på jobbet är Johanna Möllerström. Arpi kallar henne "Harvard-ekonom" vilket hon ju är, eftersom hon är doktorand i ekonomisk psykologi på Harvard. (Såvida hon inte doktorerat sen denna artikel i Fokus.) Men hon har också suttit åtta år för Moderaterna i Sundbyberg. SvD brukar vara bra på att kalla Ulf Bjereld för S-märkt. Möllerström borde följaktligen kallas M-märkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar